Carola Nylund

År 2017
År 2017 har (tillskillnad från de senaste åren) faktiskt inte gått i sjukdomens tecken. Under de 365 dagarna har jag känt mig både frisk och fylld av energi!

Om ni läst min blogg tidigare vet ni att jag varit/är väldigt sjuk och har bl.a. blivit diagnoserad med moyamoya, hjärt- & njursvikt, haft flertal strokes, varit med om 2 hjärnoperationer, haft afasi, epileptiska anfall m.m Jag tänker inte gå in på det nu, vill ni läsa mer om det kan ni gå in på Arkiv -> Januari 2016, där finns en bra sammanfattning.

Hur som helst, tillbaka till nutiden. Eller rättare sagt tillbaka till 2017. Eftersom jag känt mig så bra som jag har gjort har jag kunnat utöva en av mina största passioner till max - att resa. I oktober 2016 reste jag och Lisa iväg till Sydamerika och nyåret 2017 firades i Argentina. I februari besökte vi Rosa de Saron och El Arca i Cochabamba, cyklade dödens väg (en punkt på min bucketlist) och utforskade Amazonas i Bolivia. Mars spenderades i ett av de vackraste och mest intressanta land jag varit i - Colombia. 

Våren bestod av arkliv och jag kom även in på Juristprogrammet i Umeå (som jag dock inte tackade ja till...)
Efter vår 6 månaders resa i Sydamerika tänkte jag att jag i alla fall dämpat mitt sug för att resa, i alla fall för ett tag, men oj så fel jag hade. Under sommaren besökte vi både Norge, Stockholm, Kroatien samt Krakow i Polen. Som de flesta som åker till Krakow besökte vi Auschwitz - Birkenau. Jag har tidigare varit på arbetslägret Sachsenhausen strax utanför Berlin, men Auschwitz-Birkenau var 100 gånger värre. Besöket på koncentrations & förintelselägret var fruktansvärt, men trots det tycker jag att det är något alla borde göra om man får chansen. 

I början av oktober bar det i väg på en 2.5 månaders resa med Victor till Indien, Maldiverna och Sri Lanka. Jag och Victor har varit tillsammans i nästan 7 år och under den tiden har vi rest väldigt mycket, dock aldrig bara vi två. Vår resa var grym och jag längtar till vår nästa resa tillsammans.

Under julen fick jag dessutom träffa min lillasyster som kom upp till Kiruna, hon har inte varit här på 4 år!

Jag vill verkligen inte skryta, men mitt år har varit hur bra som helst. Många har frågat vad jag tycker min höjdpunkt har varit, men det är väldigt svårt att säga då allt har haft sin egen charm. Givetvis har året inte bara varit en dans på rosor, jag har som de flesta andra även haft motgångar, men trots det kan jag med säkerhet säga att om år 2018 blir nästan hälften så bra som 2017 så kommer jag vara glad och berätta vilket toppen år jag haft. Så awesome har det faktiskt varit.