Carola Nylund

Älva
 

För ett år sedan, natten till idag, förlorad jag min bästa vän. Hon blev förgiftad och dog. Min älskade, älskade, älskade gumma. Mitt hjärta blöder fortfarande.

 Detta är något som jag än idag har väldigt svårt att prata om. Har egentligen knappt pratat med min familj om det, och jag är inte helt säker men får en känsla att jag inte ens har nämnt hennes död på bloggen?

Jag var i asien, 11000 kilometer bort, när det hände. Jag fick ett samtal av Victor som berättade om natten. Jag blockade ut det helt, ville och kunde inte förstå det. Skulle Älva inte vara den första i dörren som hälsade på mig när jag om tre månader skulle komma hem?...

Victor hade jobbat kväll och när han kom hem.... Ja det var då han fann henne liggandes på golvet. Hon gnydde, fortfarande vid liv, men indränkt i sitt eget slem och buken var uppsvälld. Det var avföring överallt - soffan, mattorna och efter väggarna. När veterinären kom konstaterades det att det inte gick att rädda henne. Hon hade inte längre någon blodcirkulation kvar och började krampa. Hon skulle inte klara en timma till. Eftersom hon plågades så mycket beslutade Victor och Bettan att det bästa för vår tjej var att låta henne somna in...

 
På bara några dagar hade fyra andra hundar dött med samma symptom. Det stod i tidningar och visades på svt24. Veterinärerna i Kiruna kunde dock inte bekräfta till 100% att vår älskling, eller någon av de andra hundarna, hade dött av förgitning utan sa bara att hon mest troligt blivit förgiftad.En ägare till en av de hundarna som dött skrev ut på Facebook om det som hänt och hon varnade även andra hundägare att fler hundar dött på liknande sätt. Jag bekräftade i inlägget att jag var en av ägarna som förlorat sin hund på samma sätt och det var egentligen då häxjakten började. Främmane människor kontaktade mig och påstod att jag ljög om allt, att jag bara ville skrämma andra till att inte ha deras hundar lösa. Andra skrev att vi självdiagnoserat hennes död för att vi ville ha uppmärksamhet. Någon skrev att vi säkert förgiftat henne själv och att de skulle ta kontakt med pressen samt anmäla oss till polisen.
 
 

Har svårt att ta in allt. Hur kan människor vara så elaka? Hur kan helt främmande människor säga så? Min bästa vän hade ju förfan precis dött.  


 Eftersom veterinären inte kunde bekräfta förgiftning till 100% valde vi att skicka in henne på analys i Uppsala. Där bekräftade de våra tankar om förgiftning men de kunde inte se av vilket ämne hon blivit förgiftad av och hon skickades då vidare till USA för en toxisk analys. Någon månad senare fick vi provsvar som visade att:

*Magsäcken var välfylld med hundmat. I detta innehåll fanns två stycken bitar som likande kött och senor. Tarminnehållet var något lättflytande och lätt orangefärgat.

*Vid den mikroskopiska undersökningen sågs i njurarna förfettning i de så kallade tubuli (gångsystem i njurarna där urin produceras). I lungorna sågs ökad vätskemängd samt ökad blodfyllnad. I magsäcken fanns hundmat samt två stycken bitar som likande kött och senor.

*Vid anlyssvar från den toxikologiska undersökningen hittades läkemedlet ibuprofen i levervävnad. Förtäring av höga doser ibuprofen kan leda till akut förgiftning hos hundar med bland annat kräkningar, diarré, svimmning, vinglighet och koma. De organ som skadas vid en sådan förgiftning är främst njurarna.


Den slutliga diagnosen var förgiftning och akut cirkulationssvikt.

 

Fick ett jäkligt tråkigt besked i veckan också som jag inte vet hur jag ska hantera... Kommer skriva mer om det sedan när jag fått mer info. Ibland är livet ett riktigt helvete.